Jag tänkte att jag skulle skriva något. Som betyder något.
Det är så mycket jag skulle vilja yttra mig om här i världen.
Så mycket i livet som börjar kännas bråttom helt plötsligt.
Jag är stressad vissa dagar, andra inte.
Barn;
Jag har alltid varit barnkär, alltid haft barn runtomkring mig. Jag var 7 när min syster föddes, och kort därefter blev jag moster för första gången. Sedan dess har det blivit 7 syskonbarn till. Barnvakt är jag mer än gärna. Och nu har även omgivningen i min egen åldersgrupp börjat föröka sig! Och tro mig, skulle det hända mig skulle jag ta det med största glädje.
Men samtídigt blir jag nojig över hur jag ska kunna ge allt, som jag ännu inte kan. Kärlek finns i överflöd. Men pengar...
Vilker leder till kategorin;
Jobb;
Är något jag ägnat mig åt sedan 2005. Men som extrapersonal/vikare.
Estetiska linjen i all ära, ångrar inte en dag. Men det gav inte jobbmöjligheter, fast o andra sidan sitter väl många i samma sits, än om dom gått HR, Samhäll, BF. You name it.
Men nu är jag less på springandet. Är nu uppe i totalt 4 olika arbetsplatser...ibland har det hänt att jag kommit fel tid på fel plats, för att jag blir så snurrig.
Kanske låter det trist, men ibland önskar jag bara ett 7-16 jobb. Du vet vad du har, och vad du får för det!
Hoppas på att mina planer om utbildning går som jag vill, och kanske kan uppnå vad jag vill i "karriären".
Ungdomens gröna dagar;
Jag är trots allt bara 21. Jag borde inte låta all tid i mitt liv gå åt till grubbleri om mitt liv.
Nä, jag vill ju göra det som man borde, som de äldre talar om;
"Ja när jag var ung, då var det livat vet du! Oj, vad vi dansa på logarna! Och sen reste jag hit o jag reste dit. Jobbade med ditt o jobbade med datt! Sen träffa jag min man Arne..."
(Resten vet vi).
När jag tågluffade i oktober kände jag, det här är livet! Jag skulle kunnat luffa mig bort i evigheter, tåg efter tåg. Stad efter Stad. Om jag bara kunde skulle jag leva det livet. Men hur ?
Hur gör man?
Jag vet ju att det finns människor som inte gör annat än att upptäcka livet! Dom har inget 7-16 jobb. Dom är liksom bara överallt och tar för sig av världen.
Jajaj, nu är det färdig-grubblat för idag. Ska återgå till vardagen.
tisdag 21 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar