Dragkrokar och blondiner

Har gått ännu en dag; med jobb dessutom.

Men just nu känner jag mig verkligen som en "slit o släng" -vikarie...
Varje gång jag blivit inringd att jobba, så slutar det alltid med att det blir en, två timmar, eller en hel kväll till.
Jag menar...jag har planer jag med.
Men det får man vara beredd att ge f*n i, om man är tim-vikarie.

Visst, det är ju positivt i den mening att jag får en bättre löning.
Men jag börjar blir trött på det här nu. Att aldrig veta.

Slut på gnäll, något positivt att komma med?
Mja...våran soffa har anlänt! :)

Dock en pinsam historia att hämta den, haha!
Jag tog med mig C på uppdrag "hämta soffa", för att hon har dragkrok på bilen...

17.15: C kommer till mig, vi åker till macken för att hyra släp.
Jag går in, bestämmer mig för den enklaste släpet. 155 kr, ska dra kortet, ingen framgång!
C räddar situtionen.
Jag frågar om man möjligtvis kan få hjälp att hä på släpet. Det kan man.
C och jag går ut, börjar själva kolla släpet och bilen.
Konstaterar att C:s bil INTE har dragkrok!
Mannen från kassan kommer ut för att hjälpa oss. Jag får vänligt förklara situationen.

Vi känner oss som världens största blondiner. Skrattar hejdlöst.
Jysk stänger kl 18, klockan är nu närmare halv.
C ringer J, som tur var kunde komma. Med både bil och dragkrok!

Medans hämtar vi Sebbe, som står och rakar sig mitt upp i allt! Ser ut som ett stort frågetecken i handduk, när jag kollar stressat på honom.

Efter en massa strul och när klockan är ca 17.45 har vi anlänt till jysk och kan hämta soffan!
Därefter är vi två trötta, hungriga partners, som ska få ihop soffan...ja, inte upplagda direkt.

Men nu står den här, fullt sittbar!

Bara vara

Jag vill till solen, stranden och saltvattnet.

Jag vill leka äkta turist. Ligga ute hela dagarna och bygga på brännan, doppa mig i klart vatten och äta vattenmelon.
Jag vill ta en siesta. Sedan vakna för att gå ut och äta, något som inte är köttbullar eller makaroner.
Jag vill ta en promenad en ljummen kväll, säkert hör man syrsorna överallt.

Jag vill bara vara.

15 Februari

Degandet fick ett slut och jag tog nya tag!
Saken med arla är det att dom tar in nya fina prylar emellanåt, men staplar det gamla maskinerna på hög i lokalen...lite trångt tycker jag.

Har blivit lite bättre med jobb-timmar denna månad.
Skulle behövt spara till bil, sebbes volvo börjar gå på sina sista, och den här gången kan vi hjälpas åt att införskaffa en nyare. En 90-talare iallafall, med fläkt och rump-värme! ;)

Vi har även tingat en större lägenhet. J ska flytta ut ur sin, så vi fick första-tjing.
Den är 12 kvadrat större, så slipper vi leva som packade sillar.
Separat sovrum, delat tv/kök. Större badrum med dusch. Ska bli skönt.

Men å andra sidan...har lite panik. Som jag antytt tidigare, vill jag gärna flytta på mig utanför kommunens gränser. Men ändå har man tagit ännu en lya på samma fläck.
Jaja, får väl kalla det "tillfälligt".

Nu ska jag läsa T's blog :) Såg en mage skymta;)

Syndens synd!

Usch!
Vad jag har syndat dessa 2 dagar...chips, natchotalrik, götta o annat dumt...Inte varit på arla heller.
Inte bra.

Skärpning!

Har fått inskolningsdagar nu, som personlig assistent. Tis, ons och tors. Blir bra det.
Jag är så trött nu för tiden. Det känns varje morgon som att jag inte sovit ut. Fortsätter vara trött. Ibland somnar jag på eftermiddagen i soffan, totalt matt. Vilket resulterar i att jag såklart inte sover på natten. Dålig cirkel.
Ibland blir jag nojig och funderar på om jag har brist på något i kroppen. Typ endorfiner, haha!

Jaja, har jobbat kväll på skärvsta. Nu ska jag varva ner och försöka sova inatt.

For what it's worth..

Jag ska vara ärlig. Jag orkar snar inte mer.
Med all den kärlek jag känner för dig, skulle jag säker orka i evigheter till.
Men någon sa mig ordet "objektiv".

Jag vet att du ändrat ditt liv redan radikalt.
Men du ser inte att det finns kvar. Det som fanns.
Ibland blir din själviska sida allt som existerar. När du och endast du bestämmer om vad som är rätt och fel. Du har rätten att kalla mig och mina känslor för en självömkande person. Känslor som du orsakat.

Känslor som jag blottar för att visa dig, att du sårat mig. För att jag vill ha ändring. Men du förstår inte, eller vill inte förstå.
Kanske är det dags för mig att inse, att du inte vill ändra.