Break down

Idag ballade jag ur på jobbet. Det var inte populärt tyckte Ulrik (även kallad ULRICH!) våran kock. Så han sa att jag skulle gå hem istället. Ögona böj, det gjorde jag.
Imorgon är sista dagen, och idag var ett klart bevis på att det inte gått en dag till!

Jag började packa redan i tisdags...

Det har absolut inte varit en dåligt arbetsplats, kollegor eller så. Men jag hör inte hemma i en restaurang (om jag inte ska äta..), och inte heller på en plats där jag inte har nog med aktiviteter som jag vill ha och behöver.

Oh lord, I'm going home.

Mina dagar är räknade

7 dagar kvar på denna plats!

Egentligen vill man tro att man skulle kommit underfund med något vettigt under denna tid här. För det enda som erbjuds att göra, är att promenera, jobba eller bara vara och rannsaka sig själv.
Dessa saker har jag kommit fram till under dessa 6 månader här:

* Umgänge är underskattat, man ska vara lycklig för varje stund av socialt umgänge
(Men!) * Att lära sig vara ensamen är nyttigt
* Att sluta snusa när man jobbar på en restaurang, = med småätning under hela arbetspasset.
* Att bo och jobba med sin partner är icke att rekomendera

Ja...das war alles!

Den 12 sept. var jag alltså till saltoluokta på min brors bröllop! En helg man sällan glömmer. Brölloppet hölls i en kåta, där samtliga ca 40 pers skådar brudparet sittandes på renfällar.
Sedan blev det korvgrillning och vargtass! (vargtassen återkommer jag till)

Efter det en båttur på sjön med skumpa. Middag kl 20.00.
Sedan var det festen igång natten lång! Mycket headbangingblev det ;)
En dunk med drycken vargtass vandrande ständigt runt och berusade alla dansande gäster!
Kl 04.30 insåg vi att vi faktiskt skulle åka båt tillbaka morgonen därpå..och ville inte riskera någon "sjösjuka"...

Kunde inte blivit en bättre helg. Och framför allt, har min bror fått sig den bästa av fruar!